Här har vi samlat frågor om kristen tro som elever och studenter ställt oss.

Hittar du inte svaret på din fråga? Mejla dem till Daniel Astgård

Det hebreiska ordet “välsigna” har en ursprunglig grundbetydelse av “falla på knä”, något som man gjorde när man hälsade på en betydelsefull person som man ville hedra. På de flesta ställen i GT har ordet inte denna ursprungliga betydelse utan betyder antingen “prisa” eller “lova” (om människor som prisar Gud) eller “göra gott mot” (när det är Gud som välsignar). Det gemensamma i dessa två betydelser kan uttryckas med begreppet “hedra”: Människor hedrar Gud genom att prisa honom, Gud hedrar en människa genom att göra gott mot henne.

I grekiska översättningar av GT (och i NT) återges det hebreiska ordet välsigna just med ett ord som betyder “tala väl om”. Detta kan ge perspektiv på din fråga - betydelsen beror på vem som talar:

• När en människa välsignar Gud = talar väl om Gud så kallar vi det lovsång.
• När Gud välsignar en människa = talar väl om henne så betyder det att det går den människan väl - Guds ord är ju alltid ett skapande ord.
• När en människa välsignar en annan människa har ordet kommit att betyda fr f a att hon vill sin medmänniska väl, önskar henne något gott.

Ordformen “välsigne”, t ex i “Herren välsigne dig och bevare dig...”, är en ålderdomlig svensk verbform som återger en hebreisk verbform med betydelsen “må Herren välsigna dig”. Den som säger det önskar att Gud ska göra det. Hela formuleringen är en typ av bön.