Väckelserörelserna under andra halvan av 1800-talet födde också en världsmissionsrörelse bland gymnasister och studenter. Grupper av studenter från olika länder möttes över nationsgränserna, och den inspirationen ledde till att Kyrkliga Studentförbundet bildades vid ett möte i Vadstena 1871. Senare bildades också Frikyrkliga Studentförbundet. Den kristna studentrörelsen hade under sin första tid huvudsakligen vad vi idag skulle kalla en evangelikal inriktning, d.v.s betonade Bibelns auktoritet, den personliga tron, efterföljelsen och missionen.

När den s.k. liberalteologin slog igenom på de teologiska fakulteterna runt 1900 påverkades studentrörelserna i land efter land och tappade vartefter mycket av det fokus man haft. Många grupper gjorde ställningstaganden i stil med att ”en kristen bekännelse är inte nödvändig för medlemskap”. Till slut fanns egentligen endast en inflytelserik grupp med den ursprungliga inställningen kvar, nämligen CICCU vid Cambridgeuniversitetet i England. Därifrån utgick en evangelikal motrörelse och nya studentgrupper återstartades vid en rad universitet. I Norden hade den kristna studentrörelsen möten i Norge som vartefter förändrades till innehållet. 1919 vägrade den kände väckelseledaren Ole Hallesby att vara med längre och blev en av dem som 1921 kallade till ett alternativt möte ”på biblisk grund”. Två svenska studenter från EFS var med på detta möte som sålunda var nordiskt! Fem svenskar var med 1922, 60 året därpå, och 1924 var det dags att hålla det nordiska mötet i Sverige! Credo räknar därför sin tillkomst från detta år!