Under 60- och 70-talen skedde en utveckling som på flera sätt är relevant för frågan om var Credo idag står i samfundssverige:

1. Ett starkare erkännande inom Svenska kyrkan
Det ekonomiska stödet från församlingar i Svenska kyrkan ökade och SESG började få rikskollekt (numera delad) och även stiftskollekter. Förtroendet för SESG växte inom den västsvenska kyrkfromheten. Med tiden stabiliserades ett nära samarbete mellan SESG och olika organ och organisationer i Göteborgs stift. Det är framför allt här som formuleringen ”fri rörelse inom Svenska kyrkan” väckt positivt gensvar. På senare tid har detta lett till ett samarbete med Oasrörelsen. I det starka nordiska samarbetet, främst genom stora student- och skolungdomsmöten, accentuerades den evangelisk-lutherska prägeln.

2. Ekumeniska öppningar och nya studentgrupper
Jesusrörelsen och den karismatiska förnyelsen bidrog under 70-talet till att riva barriärer mellan samfunden i Sverige. Den karismatiska förnyelsen togs emot positivt i SESG. Ekumeniken på lokalplanet, t ex i skolgrupperna, förstärktes. Under samma tid växte antalet högskolor i Sverige och SESG fick flera nya studentgrupper. Dessa samlade på ett naturligt sätt evangeliska kristna från alla samfund. Andelen SESG:are med frikyrklig bakgrund ökade.

3. Uppsving för evangelikal kristendomsförståelse
Den radikala politiska rörelsen i studentvärlden i slutet av 60- och början av 70-talet påverkade också det kristna studentarbetet. Gamla teologiska skiljelinjer aktualiserades på nytt. För SESG:s del handlade det om skillnaderna mellan SESG och KRISS (som bildades 1971 genom samgående av KSF och FKS). Slutet av 70-talet präglades av medvind för evangelikal bibeltrohet och väckelseförkunnelse. Kristna ur alla läger upptäckte på nytt att den viktigaste skiljelinjen i synen på evangeliet och Bibeln inte går mellan utan tvärs igenom de flesta samfund i Sverige. Denna situation påminner en hel del om den som rådde när SESG föddes på 20-talet men med en tydligare ekumenisk dimension. Samtidigt kvarstår också för Credos del den utmaning som riktas till den evangelikala kristenheten: att låta evangeliet få nödvändiga konsekvenser i samhälle och värld.

4. Starkare IFES-kontakter
Under senare delen av 70-talet och framåt har SESG tagit emot starka impulser från den internationella evangelikala rörelsen: en betoning på evangelisation, bibelgruppsarbete och medveten ledarträning. De ökade kontakterna med IFES (The International Fellowship of Evangelical Students) har bidragit till att förstärka det interkonfessionella draget hos SESG.

5. Förändringar inom det kristna skolarbetet
SESG har alltid velat betona elevingången till skolan. Alla har inte delat den synen på kristet skolarbete. FKG (Fria Kristna Gymnasiströrelsen) fick allt svagare stöd inom frikyrkligheten tills rörelsen upphörde (efter att ha bytt namn till Kristna Elevrörelsen). KGF (Kyrkliga Gymnasistförbundet) gick å sin sida upp i RKU (Riksförbundet Kyrkans Ungdom) och miste sin karaktär av elevrörelse. Sedan dessa två rörelser, som fostrat många blivande ledare i kyrka och frikyrka, lämnat skolscenen blev SESG den enda nationella elevrörelsen. Credo känner därför ett stort ansvar för det kristna vittnesbördet i Sveriges skolor.